hosmej

Ibland, på helger och vid festliga tillfällen när man vill bjuda på något extra kan man tänka sig att lägga ner lite extra tid på maten. Vi planerar och förbereder kanske flera dagar före. Visst är det härligt. Men i dagens blogg tänkte jag skriva om vardagsmaten.

I runda slängar är det 260 vardagar på ett år. Tänk er då, att hela 260 gånger på ett år ställer vi oss frågan: Vad ska vi äta ikväll? Jag har räknat på vardagar eftersom det är oftast mest körigt från måndag till fredag. När helgen kommer kan man äta lite mindre och oftare och vad man vill. Man är mer avslappnad, har större lust att åka och handla, och behöver inte tänka på att planera för matlådor nästkommande dag.

Kära vänner. Förstår ni? Den berömda frågan, en vardagseftermiddag, inträffar hela 260 gånger per år! Och det är ju helt omöjligt att ha 260 enkla, snabba recept i huvudet. Den ekvationen går ju inte ihop. Då är det ju inte så konstigt att man blir trött på att äta "samma" hela tiden.

Dessa matlagningsprogram på teve som för all del kan vara trevliga, tycker jag inte är till så mycket hjälp. De ska ofta överglänsa varandra med att komma på så krångliga, piffiga recept som möjligt med de mest märkliga ingredienser. Till skillnad från Mat-Tina som verkar ha kommit på ett bra koncept: låta en kändis plocka ihop en (vanlig?) matkorg som hon sedan ska göra en maträtt av.

Vad har jag i mitt skafferi? Ja oftast mjöl, socker, havregryn, krossade tomater, champinjoner, tonfisk, olja, soya, pasta och ris. Utöver det finns såklart en del basgrejer i kylskåpet också. Sedan kombinerar jag ihop det med kött, kyckling eller fisk. Det är väl de stora huvuddragen. Och det är skrattretande hur dåligt det överensstämmer med matlagningsprogrammens uppfattning om vad man "alltid har hemma".

Ibland testar man något helt nytt. Då får man åka och storhandla alla ingredienser som behövs. Det är alltid minst en speciell grönsak som man inte ens kan uttala, en märklig krydda som då hellst ska vara färsk - naturligtvis(!), en konstig burk som man måste fråga någon i personalen om. Denne stackars krake får sedan springa ut på lagret för att söka i ett register vad det är och om det finns hemma. När man äntligen handlat allt är det dags att åka hem och laga. När vi sedan ätit denna exotiska, fantastiska, spännande maträtt en gång så blir det kvar en hel del halvfulla märkliga burkar och flaskor i skafferiet och kylskåpet. De blir lätt bortglömda, eftersom de inte används så ofta. Typ bara en gång. Det brukar sluta med att de blir ståendes tills det börjar mögla. Då är det bara en sak som gäller: man slänger skiten.

Det är märkligt.. alla dessa 260 vardagar per år. Samma fråga. Samma visa varje kväll. I kväll är en kväll av alla dessa kvällar, och jag gissar att det kommer låta ungefär såhär:

- Vad ska vi äta ikväll då?
- Ja du, jag vet inte. Jag är sugen på något gott.
- Ja det är jag med.
- Och det får inte ta för lång tid.
- Nej..
- Något som vi inte ätit på länge, kanske?
- Ja! Något annorlunda, för en gångs skull.
- Något spännande!
...
(Här brukar ambitionsnivån höjas allteftersom samtalet fortsätter..)
...
- Något gott.
- Ska vi göra något med köttfärs?
- Nej, det åt vi igår.
- Fisk då?
- Ja, kanske. Något som går fort.
...
(Nu har man funderat en lång stund och hunnit bli sååå hungrig)
...
- Men kolla. Vi har kyckling!
- Ja, men jag är inte så sugen på det.
- Eller vi gör en sallad? Det går väl fort?
...
(Efter en stund har förhoppning övergått i förtvivlan..)
...
- Näe. Åhh! Vad ska vi ta?
- Köttfärssås och fiberspaghetti då?
- Jahh, vi tar det. Vi kan ju göra en sallad till, med lite gurka och tomater. Skär du?

TVÅHUNDRASEXTIO vardagskvällar per år..
Vad ska DU äta ikväll?